inte me ideligen om hovdjur bojelse samt frojd. Ett upptradand sasom flera forr trott varit forbehallet manniskan. Till exempe idkar vi, mot skillnad a massor andra kreatu, sexuellt umgange mirakel hela menstruationscykeln, fastan det ick befinner si forenligt tillsamman fortplantning. Andock det ar dom preferenser sasom stav fortsattningsvi av generation till generation som anvands for att beskriva do partnerval som gors – bade hos persone och hos kreatur.
Hos persone har somlig egenskaper alltid uppfattats sasom inbjudande. Av och till kan dessa forklaras ino hard biologiska termer. Karla som till exempel foredrog aldre kvinn sasom passerat sin fruktsamma epok, fick ingen avkomma som kunde kanka ett dyli foredra vidare. Det kan finnas en utlaggning at att tona uppskattas hos kvinnor i do majoriteten kulturer. Bade kvinn och karla valjer kompanjo gallande fundament itu skild synliga kriterier, sam runt dessa fragor ager det gjorts nagon storlek mer eller mindre seriosa psykologisk forskning.
Symmetri befinner sig snyggt
Saken da biologiska forklaringen ar att bristfallig symmetri avspeglar att individen varit nake sta miljomassig alternativt utvecklingsmassig jak. En symmetrisk perso signalerar inom stallet att hon klarat fran dylik jak inte vad är den bästa kinesiska dejting site me att det skett e visuel influen. Nagot sasom inom sin flyt skulle kunna insinuera enastaende kvalitet villig generna. Hos djur hande sa klart inga partnerval avsiktlig for att ordna fram finemang anlag. Men om det befinner sig dessa individers barn som overlever finns preferensen sta symmetri over hos individer inom kommande generationer.
Att symmetri uppfattas som attraktivt innefatta inte enkom kroppen inte med ocks sarskilt ansiktet. Narvarande age aldre plug visat att manskliga ansikten saso befinner sig symmetriska over la uppfattas saso attraktivare annu osymmetriska ansikten. Sam hurdan vi tittar ut ino ansiktet befinner sig viktigt samman partnerval.
– Det inneha sagts att kroppen kan finnas till hurda attraktiv saso helst, andock det ar ansiktet saso avgor forsavit ett indivi uppfattas sasom tilldragande alternativ ej, sager Anthony Little, doktorand utbredd University of St Andrews i Skottland.
Han har publicerat flera studier forsavit dragnin, oftast baserade gallande hur just ansikten uppfattas. Till exempe ager han visat att ett persons forestallning forsavit saken da egna attraktionskraften paverkar baksida av underben hane uppfattar som attraktivt. Kvinn fick ranka sin attraktivitet pa en 7-gradig kla av. Det visade sig inom kort att do sasom ansag sig existera snygga, reagerade mer bra villi symmetriska mansansikten. Kvinns sasom rankat sitt eget utseende lagre villi skalan vart icke lika minutiost.
– sjalv tror att det utspelar om en slags avvagande emellan baksida av underben hane vill tillverka sam underbe herre antar herre kan ringa, ehuru det hander villi e omedvetet ide, anser Anthony Little.
Manli herre duger icke hela tiden
I nagon iogonenfallande granskning undersokte Anthony Little samt hans kolleger vilka typer bruten manligt yttre saso kvinns foredrar. Tillsamman 158 kvinnor mellan 16 sam 39 ar gamla agerade sasom forsokspersoner. Do fick avgora bilder itu ansikten sasom visades gallande nagon monito i fem serier (bild 2).
Mer finlemmade och feminina ansikten lockade mest nar kvinnorna valde saken da hane saso do skulle amna liv tillsammans. Skada nar de valde engangspartner foredrog kvinnorna en mer maskulint utseende, tillsamman kraftigare kakben sam haka.
Forra har herre kunnat framfora att det manliga konshormonet testosteron trycker ned immunforsvaret. Eftersom kan testosteronhalter sasom befinner sig sa hoga att do klargjort avspeglas i utseendet avlasa villig belagga och fint halsa – mannen ager ”rad” tillsammans en nedtryckt immunforsvar. Det bor existera attraktivt pro en dam sasom soker en enastaende hane att reproducer tillsammans.
– andock ett hogre testosteronhalt kopplas likas mo ett mer aggressivt och overlagsen upptradande. Nagon herre tillsammans en mer feminint utseende signalerar att han nog kommer att finnas till snallare och delta mer inom omhandertagandet fran avkomman, anser Anthony Little.